Vår vikingahövding i österled

 

Våra anor är enligt sin släktforskning starkt förankrade i Bygdeå socken. Vi har genom att testa det manliga Y-DNA fått bekräftelse på tidigare släktforskningens korrekthet. Och att det finns en förfader från vikingatiden.

 

Rurik med sina två bröder

Vikingafärder

Sedan årtusendena har människor färdats över Östersjön. Det har fortsatt och intensifierades under vikingatiden. Det välde som från 850-talet successivt byggdes upp av vikingar/varjager/ruser tog fart när Rurik med sina två bröder kom och bosatte sig där i Staraja Ladoga och Novgorod i slutet av 800-talet. Det är en stridsfråga (främst från rysk sida) om vem som lade grunden till det Ryska riket.

De isländska källorna benämnde det framväxande Kievrus riket för ”Svitjod det stora” (i jmf med det lilla Svitjod/Sveariket runt Birka och Uppsala). Den ryska Nestorskrönikan beskriver också Ruriks roll. De skriftliga källorna vittnar om skandinavernas aktiviteter i öster som krigare och köpmän som ledde till Kievrus rikets framväxt.

Vi har mutationen I1-L1302.

Vi har mutationen I1-L1302. Mannen som gav upphov till den mutationen bodde nära Vänern under romersk järnålder för 1850 år sedan. Det är en lång tid mellan 150 år e.kr och 1600-talet som vår släktforskning kommit ner till.

 

En fördjupd forskning gav oss mutationen I1-BY2580 (bilden nedan) där vi ser en anfader på 950-talet e.kr. som enbart hade ättlingar i Ryssland. Den personen var troligen med i de vikingaflottor som anslöt sig till varjagerna i öster. Han var förmodligen en vikingahövding eftersom han gav upphov till så framstående ryska ättlingar. Testet visar också att vi inte är ättlingar till Rurik. Han har grupperingen N1C och vår är I1.

AfrekasonNär resultatet av fördjupningen blev klart, kom ett meddelade från en av projektadministratörerna: ”Ja det må jag säga, du är den närmaste svenska släktingen till den ryska nobla familjen Vorontsov”. Y-DNA testet visar vikingaanor i Ryssland på 950-talet i Kievrus (Novgorod/ Kiev). Det som finns i figuren är resultat av rysk DNA-historia och släktforskning.

Vårt DNA-resultat förstärker texten i boken ”Svenskarna och deras förfäder de senaste 11 000 åren” av Karin Bojs och Peter Sjölund (leder Skellefteåprojektet).

I boken nämns vikingafärder i österled. En person som författarna kallar (I)nge har sina rötter söder om Vänern. Hans ättling (I)ngemund föddes 13 generationer senare, och bar på mutationen I1-L1302. Den mutationen L1302 uppkom ungefär på 100-talet efter Kristus.--- Därifrån spreds hans egna ättlingar längs Bottenhavet och Roslagskusten, och långt in i nuvarande Ryssland. –-vi kan se på DNA-analyser från nu levande privatpersoner att (hans) ättlingar–Rurikdynastin

återfinns just längs Djneper och Volga. Visserligen har inte så många personer med rötter i Ryssland testat sig ännu, men mönstret framgår tydligt.
Bilden är berabetad av; Jakob Norstedt, administratör i Skellefteå projektet

 

 

<<<<< tillbaka till förstasidan

 

 

 

Resultat av vår forskning

Vi har uppnått samma goda resultat, som moderslinjen, när det gäller att möta pappersfo

DNA och Skellefteåprojektet.

 

Ättlingar till i österled

Simon Afrekason/ Shimon Afrekanovich (ca.1015-1089). Afrek är ett gammalt nordiskt manligt namn. Han finns omnämnd i den ryska Nestorskrönikan från 1200-talet. Han tjänstgjorde hos fursten Jaroslav (IV) den vise i Kiev. Ättling till Rurik. Det finns en svensk anknytning här då Jaroslavs hustru var dotter till den svenske kungen Olof Skötkonung.

 

Vorontsov, högättad bojar/ hertigsläkt, som stått nära de ryska tsarerna. Uppgifterna om dessa kommer från rysk forskning. Här några händelser:

 

En FS Vorontsov var en av tre bojarer som avrättades av Ivan IV den förskräcklige inför sina soldater som ren underhållning.

 

En annan ättling är bojaren Ivan Mihailovich Vorontsov som Ivan IV skickade att leda trupp i kriget mot Polen-Litauen i försök att erövra delar av det gamla Kievrusriket. Sverige hade också ouppklarade gränstvister i Ingemanland med Ivan men nu rådde stillestånd.

Han ledde också den ”ambassad” som förhandlade med Sverige (Erik XIV) 1567-69 om att kidnappa Johan III hustru polskan princessan Katarina Jagellonika som Ivan ville ha till hustru och sätta press på kungen av Polen-Litauen. Erik hade fängslat brodern Johan och han katolska hustru när Vorontsov anlände till Stockholm. Utvecklingen blev inte som Ivan ville. Erik störtades och Johan blev kung av Sverige och därmed fick Vorontsov återvända tomhänt.

 

En kvinnlig ättling är Elizabeta Vorontsova som var älskarinna till tsar Peter III. Han ville gifta sig med henne och förskjuta sin hustru Katarina. Men Katarina gjorde en palatskupp mot Peter och avsatte honom (juli 1762) och fördrev Elizabeta från tsarhovet. Katarina den stora blev hon känd som. Elizabetas far var general, och en farbror var rådgivare till tsaren. Flera av Vorontsov – släkten hade höga ämbeten långt in på 1800-talet.

 

Vikinga-anan med mutationen I1-BY2580 är mycket ovanlig hos oss. Genom DNA har vi emellertid ökat våra kunskaper om våra anor speciellt i Ryssland. Men flera frågeställningar kvarstår.

 

Det finns en DNA-säkrad manlig linje från vår far till Per Andersson Kraft (1654-1740) i Rickleå. Den har verifierats av FamilyTree DNA och Skellefteåprojektet. Men det är 600 år mellan vikingen från slutet av 1500-talet till resultatet av våra äldsta förfäder. Hur förgrenar sig DNA under dessa århundraden? Och vilken gemensam förfader har vi med andra DNA-testade.

 

Det är 600 år mellan vikingen från slutet av 1500-talet till resultatet av mina äldsta förfäder. Hur förgrenar sig DNA under dessa århundraden? Och vilken gemensam förfader har jag med andra DNA-testade.

 

När - och det är den stora frågan – kom vikingens ättlingar till nuvarande Sverige och hur hamnade någon manlig ättling till vikingen i Bygdeå socken?

Därför behövs fler som DNA testar sig, speciellt i Ryssland, för att få fram förfäder mellan vikingen och släktforskningen.

 

 

Simon Afrikanovich,

Simon Afrikanovich

Vapensköld

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© Familjen Carlson. Wbbproducent sc@sikaby.se. Släktforskning eilert@sikaby.se