Familjen CARLSONS släktkrönika

Malin Persdotter (1690-1769). Farfars farmors mormors mor

 

Malin Persdotter (1690-1769). Hon var femte barnet till Per Kraft och gifte sig före 1722 med Per Larsson (1686-1766) från Bäck. Det ligger några kilometer söder om Rickleå. Per läser 1698, 12 år. Omdömet av prästen är LIB (läser i bok), LHK (läser hela katekesen). Han kan läsa innan och utantill sånär. Per övertar hemmanet Bäck 1, 1727 och får med Malin åtta barn.

Pers far Lars Persson (1661-1731) läser 1672, LIB ;LHK; LVÄ läser i bok och hela katekesen, läser väl. Han övertar hemmanet Bäck 1, 1684.

Pers farfar Peder Larsson (död 1683) övertar Bäck 1, 1679. 

Pers farfars far Lars Christiersson föddes 1590 i Gullmark. År 1650 stod han som ägare till Bäck 1 och 1660 till Gullmark 2.

Pers farfars farfar Christier Östensson var född och dog i Trehörningen, Nysätra.


<<<<< åter till Margareta Persdotter
















Malin gifte sig först när hon var omkring 30 år. Man kan se i mantalslängderna att hennes systrar förblev ogifta. Det fanns säkert olika orsaker till detta men den allt övergripande var den mycket stora bristen på män i giftasvuxen ålder. När dödstalen i krigen ökade steg också kvinnoöverskottet hemma i Sverige. Det förekom att utländska resenärer talade om Sverige som ”knektänkornas land”. Det stora Nordiska kriget hade utarmat den Västerbottniska kustbygden på manfolk. De som var kvar var de som sparats för folkförsörjningen i jordbruket, pojkar, åldringar och krymplingar. Hennes make Per Larsson var omkring 35 år vid giftermålet. Han tillhörde den första kategorin och blev inte uttagen till soldat.
För att förstå svenskarna syn på krig och att man i stor utsträckning accepterade förhållandena, måste man förstå sig påden tankevärd som rådde vid den här tiden. ”Krig innebar Guds straff”. Det var nämligen den luterska kyrkans gammaltestamentliga vedergällningslära. Krigen tolkades så. Krigen var Guds sätt att straffa för människornas begångna synder. Omvänt var freden en Guds välsignelse som visade att människorna renats från sina synder. Från kungen i toppen till de allra fattigaste i botten av samhället fanns en gemensam religiös föreställningsvärld. I det svenska ståndssamhället med adel, präster, borgare och bönder rådde människan själv inte över tingens ordning. Det var Guds allsmäktiga vilja som styrde och ställde med små och stora ting. I Mose lag – som den unge Karl XII var väl förtrogen med – framträder vedergällningsprincipen öga för öga, tand för tand. På detta kompromisslösa och blodiga sätt skulle oförätter betalas och det var i den andan man kan säga att Karl XII förde sina krig. För hemmafronten fanns också en effektiv “propagandaapparat”. Kyrkohandbokens böneformulär trycktes om för att passa läget under det Stora Nordiska kriget. Under gudstjänsten lästes en krigsbön upp. Kyrkan fick också särskilda tacksägelsedagar som hyllade och ärade de mest framgångsrika slagen och segrarna. Det var i denna anda, med en enväldig kung “av Guds nåde”, som krigets drevs och som skapade förintelse och oerhört lidande för Malin och människorna i Svea rike. (ur Ullgren)

 

© Familjen Carlson. Wbbproducent sc@sikaby.se. Släktforskning eilert@sikaby.se