Familjen CARLSONS släktkrönika

Sven och Sonja Carlsons Bure anor


1300  
    Herse Bure
Slutet av 1300-talet
       
             

1400  
    Olof Heresson Bure
c:a 1400
       
             
    Olof Olofsson Bure
c:a 1430
       
             
    Anders Olofsson Bure
c:a 1460
       
             
    Herse Andersson Bure
c:a 1490
       

1500  
             
    Cecilia Hersedotter Bure c:a 1520       
             
    Mariet (Marjeta) Hansdotter 1558?-(1628)        
             
    Nils Mattson bonde,
c:a 1580 - efter 1658
       

1600  
             
             
        Arvid Nilsson
gästgivare, Öjebyn
1622 - efter 1704
 
Mats Nilsson, bonde
c:a 1630 - efter 1692
         
             
Elsa Matsdotter bonddotter1660          
        Karin Arvidsdotter
1677 -1757
 
Margareta Andersdotter bonddotter
1691 - 1759
         

1700
         
        Arvid Arvidsson, bonde
1709 - 1775
 
Malin Olofsdotter
bonddotter, 1721 - 1809
         
        Anders Arvidsson
Krögare, 1735 - 1795
 
Christina Persdotter bonddotter, 1744 - 1809          
             
Per Olofsson Fiskare
bonde, 1765 - 1808
         
        Anders Bergstedt
1780-1836
 
             
Cajsa Maja Persdotter
bonddotter, 1795 - 1837
       

1800
             
Olof Petter Persson
nybyggare, 1826 - 1856
         
        Anna B Anderdotter
1829-1909
 
             
Helena Margareta Olofsdotter
piga, 1849 - 1886
         
        Ferdinand Pettersson
1857-1935
 
Albina Helena Olsson
sjuksköterska, 1872 - 1922
         
        Betty Andersson
1890-1970

 

1900
           
Sven Carlson
1911-1991
  Sonja Carlson
1915-2003
 
             

 

 

 

 

 

 

Bureätten är sedan 1600-talet en kollektiv benämning på familjer som på mans- eller kvinnolinjen härstammar från en släkt i Bure i Skellefteå, nuvarande Bureå. Avkomlingar till Bureätten kallas vanligen Bureättlingar. Vi räknar också oss till den släkten.

Vi har utgått ifrån den senaste DNA-forskningen som bedrivits kring Bureätten där Herse Bure med mycket stor sannolikhet kan bekräftas i den antavla som nedtecknas av Johan Bure år 1600/01.

Ingen av Herse Bures söner Olof och Fale vill bosätta på nybygget (i Falmark). Tvisten löstes med envig/brottningskamp mellan bröderna, som Olof vann och fick stamhemmanet. Fale fick utmarken och gav förmodligen den gården dess namn. Envigen ska ha skett på Bureheden som också har varit avrättningaplats. (Skellefteå sockens historia del 1, Redigerad av Karl Fahlgren)


När det gäller Öndesläkten (spec. nämndemannen Matts Öndesson) har vi följt den logiska kronologi som K-O Åhman m.fl. gett utryck för i tidskriften Åtabak nr 2/2008.

 

Bakgrund

(Släkten Bure har frambringat flera i den svenska stormaktstidens kyrko- och lärdomshistoria framstående män, däribland den månglärde Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus), en av 1600-talets portalfigurer. Han anställdes av Kung Karl XI som lärare för sonen Gustaf Adolf, och dessutom utsågs Bureus till både riksantikvarie 1609, Sveriges förste, och 1611-34 var han anförtrodd vården av Riksarkivet och konungens bibliotek, idag Kungliga biblioteket.) Ur Wikpedia.

 

Johan Bure företog 16001601 en omfattande resa i de norrländska landskapen för att inventera fornminnen. I samband med resan besökte han ett stort antal släktingar på mödernet, som han intervjuade om deras gemensamma ursprung från den välbärgade sälfiskaren Herse (Härse) i Bure, från vilken Johan Bure skulle härstamma i sjunde led. Han utvecklade på grundval av detta omfattande släkttavlor av Bureätten

Den kände Bure-kännaren Urban Silkeborg har kunnat visa i sin forskning att släktuppgifterna för den tid det finns skriftliga källor, är trovärdiga.



© Familjen Carlson. Webbproducent sc@sikaby.se. Släktforskning eilert@sikaby.se