Familjen CARLSONS släktkrönika

Olof Johansson Klingberg (1764-1840). Farfars farfars farfar.

 

Olof är fjärde son till Johan Klingberg och föddes i Risträsk. Man kan se av faddrarna vid dopet av Olof att Johan Klingbergs bekantskapskrets hade en viss status trots att han var nybyggare. Med var bl.a. ”rustmästaren Sven von Ahn och hans hustru madam Christina Norbrant”. Det är väl troligt att Johan och Sven kände varandra från soldattjänsten. Men rustmästare är en ganska hög grad. Sedermera blev von Ahn fältväbel. Malin – Olofs mor – och Christina var födda samma år (1723) och kände förmodligen varandra
Av Olovs bröder dör den äldste i olycka 1768, den andre flyttar till Umeå och gifter sig där 1783, den tredje gifter sig i Burträsk 1784. Det är då naturligt att Olof övertar faderns nybygge. Det gör han 1788 och gifter sig 1 november 1789 med Ingrid Larsdotter (1756-1839) bonddotter från Ratu. Hon har en oäkta son, Erik född 1782. Om henne sägs  ”i december 1782 absolverades (avlöst från synd / syndernas förlåtelse) i sakristian Lars Larssons dotter Ingrid i Ratu , vilken den 27 oktober framfött ett oäkta barn”.
År 1826 finns upptaget en kvarn i Risträsk. Den var så stor att den redovisades bland de andra 80 i Bygdeå. Den var säkert en skvaltkvarn med enkel konstruktion. Vattenhjulet i en sådan kvarn hade en lodrät axel som var direkt förbunden med övre kvarnstenen och gick lika fort som vattenhjulet. Skvaltkvarnarna gick oftast bara höst och vår pga. vattenflödet i bäckarna. Höst och vår var vägarna oftast oframkomliga. Där man hade en bra fors var det enklare att anlägga en skvaltkvarn än att bemöda sig med långa och svåra transporter.
Stina Johansdotter Klingberg, (1752- efter 1820). Hon var Johan Klingbergs äldsta dotter och syster till Olof Johansson Klingberg. Hon föddes i Skinnarbyn och flyttar med familjen till Risträsk. Hon gifte sig 1777 med drängen Anders Andersson (1753-1809) från Gunnismark i Umeå. De övertog Risträsk 2. Efter makens död finns Stina i Umeå 1820

Stina och Anders Anderssons äldste sonen Anders Andersson (1778-) bodde under 1790-talet i Robertsfors. Han var förmodligen bruksarbetare. Från 1800 bor han i Umeå. Han var soldat 1809. Han var med i slaget i Skellefteå 15 maj 1809, där en mindre svensk styrka (600 man) under överstelöjtnant Furumark blev slagna av den söderut framryckande ryske generalen Kamensky (6.000 man). Furumark lät sig tillfångatas och medan han förhandlade med en av de ryska officerarna Alexejeff lyckades ett 40-tal man fly. Resten blev tillfångatagen. Att Anders deltog i slaget och att han blev tillfångatagen vet vi. MEN en historia som gått i släkten (omtalad av vår farbror Sante Carlsson) berättar att Anders återvände midsommarafton år 1809 till Risträsk. Alla trodde att han var död efter alla förlusterna som Västerbottens regemente genomlidit. I Risträsk uppfattade man honom som ett spöke när han dök upp.

© Familjen Carlson. Wbbproducent sc@sikaby.se. Släktforskning eilert@sikaby.se